Diabetes och dess behandling hos djur

Diabetes mellitus är en sjukdom där ett djurs blodsockernivå är högre än normalt.
Hos hundar beror orsaken oftast på att bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt med hormonet insulin för att sänka blodsockret. Hos katter beror det däremot på att kroppen inte reagerar korrekt på det insulin som produceras. Alla faktorer som bidrar till sjukdomens uppkomst är inte kända. Övervikt och brist på motion kan öka risken för diabetes.

Förekomst

Sjukdomen är vanligare hos äldre djur än hos yngre. Hos hundar är den vanligare hos tikar, medan den hos katter är vanligare hos hanar. Hos tikar uppträder symtomen ofta i samband med löp, då hormonella förändringar orsakar insulinresistens.

Symtom

Ökad törst, urinering och aptit är typiska symtom. Vanligen är djuret överviktigt men börjar gå ner i vikt när sjukdomen fortskrider. Obehandlad sjukdom leder till ketoacidos, vilket orsakar aptitlöshet, trötthet, kräkningar och en acetonlukt i andedräkten.

Behandling

Diabetes behandlas med insulinläkemedel, kost och motion. Behandlingen kräver uthållighet och regelbundenhet från ägaren. Behandlingen är livslång. Den genomsnittliga livslängden för ett djur i god balans med medicinering är cirka tre år.

Insulin ska förvaras i kylskåp, och innan användning ska vätskan blandas ordentligt genom att flaskan/pennan försiktigt vänds upp och ner. Obs! Skaka inte.

För injicering och dosering av läkemedlet används speciella insulinsprutor med fast nål och dosering markerad i enheter. Sprutor finns att köpa på apotek. Insulin kan även ges med en insulinpenna, som kräver egna nålar. Samma spruta kan användas upp till 24 gånger om den förvaras i kylskåp med nålen skyddad.

Injektionen ges under huden och injektionsstället bör varieras. Hos hundar ges injektionen på halsen och ryggområdet, hos katter på sidorna och under magen. Antalet injektioner bestäms individuellt och varierar från en till tre gånger om dagen. Efter att insulinet injicerats under huden bör nålen lämnas kvar en stund för att säkerställa att all vätska kommer ut.

Övervakning i hemmet

Djurets allmäntillstånd bör kontrolleras dagligen: beteende, aptit, törst och pigghet. Om dessa är normala är tillståndet oftast ganska välbalanserat. Det rekommenderas att föra journal över djurets tillstånd. Om det finns misstanke om att patienten fått för mycket insulin, eller uppvisar symtom på lågt blodsocker, kan dosen minskas eller hoppas över helt. I sådana fall är det bra att rådfråga veterinär om fortsatta åtgärder. Vid osäkerhet är det alltid säkrare att ge en mindre än normal insulindos eller hoppa över injektionen helt än att riskera farligt lågt blodsocker.

Utfodring och diet

Vid behandling av diabetes är regelbundenhet i utfodring och kostens sammansättning mycket viktig. En diet med långsamt nedbrytbara kolhydrater och fibrer är idealisk för en diabetiker, eftersom socker frisätts långsamt i blodet och håller blodsockret stabilt.

Maten bör vara fiberrik och fettfattig, förutom hos tydligt underviktiga hundar. Det bästa valet är särskilt framtagna diabetesdieter. Följande produkter finns hos oss:

• Royal Canin Diabetic för hundar och katter (även våtfoder för katter)

• Specific CRD/CRW för hundar (torr- och våtfoder)

• Specific FRD/FRW för katter (torr- och våtfoder)

Djuret kan även utfodras med fiberrik hemlagad mat, förutsatt att feta och sockerrika produkter undviks. Snabba foderbyten rekommenderas inte.

För patienter med två dagliga injektioner ges halva dagsransonen tillsammans med morgondosen och den andra halvan med kvällsdosen. För katter av normal vikt bör maten finnas tillgänglig hela tiden.

Patientens vikt bör vara ungefär densamma. Den ska inte öka eller minska, såvida inte patienten är överviktig, då viktminskning rekommenderas. Viktminskning bör ske gradvis – cirka 1–2 % av kroppsvikten per vecka är lagom. Viktminskning kan göra det möjligt att minska insulindosen. Hos katter kan behovet av medicinering till och med försvinna helt när vikten normaliseras.

Motion

Motionen ska vara lugn, regelbunden och likartad från dag till dag. Kraftig ansträngning kan störa blodsockerbalansen. Promenader bör ske efter måltider. Kex eller liknande mellanmål kan bäras med ifall blodsockret sjunker och hunden blir svag under promenaden.

Insulinkoma

En överdos av insulin orsakar att blodsockret sjunker. Detta visar sig som darrningar, svaghet och medvetslöshet. Om djuret är vid medvetande ska det omedelbart ges 1–2 teskedar honung, sockerlösning eller en liten mängd mat. En medvetslös patient ska inte ges mat eller vatten i munnen, men honung eller sirap kan gnidas på tandköttet. Patienten bör tas till veterinär efter första hjälpen.

Diabeteskomplikationer

Eftersom löp stör blodsockerbalansen bör tikar kastreras när blodsockernivåerna är stabila mellan löpperioderna. Om diabetes utvecklas i samband med löp och upptäcks tidigt kan kastrering så snart tillståndet tillåter i vissa fall återställa blodsockret till normalt och eliminera behovet av medicinering. Andra faktorer som stör blodsockerbalansen är infektioner, övervikt och vissa läkemedel såsom kortikosteroider och hormonpreparat. Grå starr är den vanligaste komplikationen hos hundar, men den leder oftast inte till fullständig blindhet. Katter utvecklar sällan diabetisk grå starr. Diabetiska djur är mottagliga för urinvägsinfektioner, vars symtom inkluderar täta urintömningar, ökad törst och blod i urinen.

Kontroller

Att balansera diabetes tar oftast några månader, och det är vanligt att insulindosen behöver justeras. Under denna period bör patienten komma på regelbundna kontroller. När sjukdomen är under kontroll räcker det med veterinärbesök var 3–6 månad. Vid dessa besök kontrolleras oftast blodvärden och urinprov kan tas vid behov. På testdagen ges insulin och mat som vanligt.